14 februari 2010

En ledsam dag...

för min..våran.. Alexander. Den har varit jobbig. Min stackars lilla ängel. Tänk att en hel värld kan kännas som den rasar under fötterna på en. Tänk att ett barn kan få sådana dagar då känslorna tar överhand och inget verkar lindra. En mycket jobbig stund för en mamma med. Sitta där bredvid och se att ditt barn är ledsen. Det sorgligaste är när barnet har "tårar utan röst". Alltså inte vet hur det ska uttrycka sig, eller själv vet varför det är ledsen...

 

Efter en lång stund med tårar från både han och mig, så kommer det fram...tack och lov. Båda är trötta och sorgsna, men lättade över att det kommer ljusare stunder då vi kan krama om varann och prata om det som är svårt att sätta ord på. 



...

2 kommentarer :

Anonym sa...

Ge Honom en bamsekram från faster.... och en till och en till.
Kramar

Camilla sa...

Det ska jag göra! Han skickar nog kramar tillbaka med =0)