30 november 2009

Vad trött jag blir....


"Jag är inte ensam om effekten av mina tankar."



Tänk om alla kunde bära med sig dom orden varje dag.
Tänk vad fridfullt det skulle vara varje dag.
Tänk vad man kunde uppskatta vad andra har att ge varje dag.

Jag har hört nog en gång att det synes vara svårt att
släppa vad som har varit, kunna släppa gamla gräl och
gå vidare med sitt utan att behöva trampa på andras fötter
...för att känna sig överlägsen, eller bättre på något vis.
Är det verkligen så att andras tårar ska behövas för att
få en själv att må bra. Eller känner man sig bra?..

Vad är det som får någon att nedvärdera
andra för att dom ska känna sig på topp.
Hur kan en människa tro att vänskap gror vid att prata
nedlåtande om andra? Vad får denna människa att tro
att vänner skulle vara intresserad av att höra negativa
tankar om en annan vän?

Ibland slutar man inte förvånas...

"Mina tankar om andra människor är
meddelanden till mig
- om mig själv."


Om någon kan ge mig ett överbevisande bra svar,
så lyssnar jag gärna!

Tills dess, ha så bra!

/Camilla

2 kommentarer :

Danne sa...

Tänk att så fina rader kan beskriva något så fult, elakt och onödigt, hugger till i magen.
Dem som måste undertrycka människor omkring sig för att själva framstå som något speciellt trampar förr eller senare igenom, fallet blir aldrig smärtfritt..........puss på dig.......

Camilla sa...

Hej!
Puss tebax. jag kan bara hålla med, det brukar kunna komma tillbaka 10 gånger om, och då man är minst förberedd. Hoppas människan kan inse det innan det är för sent...
/C